VI VANN! Året är 1994 och trots rädslan för det utländska, oron inför förändringar och viljan att sätta käppar i hjulet för etablissemanget så har svenska folket röstat ja till ett medlemskap i EU. Trots oddsen, vann vi.
Ett halvår före folkomröstningen 1994 ledde nej-sidan med närmare 20 procent i opinionsundersökningarna. Många som önskade ett ja ville då höja rösten och skrämma folket till att rösta ja. Men strategin låg fast: JA-kampanjen skulle förbli resonerande, ödmjuk, vänlig och inte minst mänsklig.
20 år senare kan vi blicka bakåt och se att ja-sidan samlade personer med mycket skilda uppfattningar om det mesta, men de var personer som svenska folket litade på. Som var överens om att Sverige skulle ta ytterligare ett steg och bli ett mer öppet och modernt land, och som samarbetade över gränserna.
Samarbetet för JA var unikt och skapade relationer som har levt vidare och påverkat det politiska klimatet under lång tid. Det här är den personliga berättelsen av Lars Göran Johansson om den historiska folkomröstningen som förändrade Sverige.
”Jag tycker att boken ger en rättvisande beskrivning av JA-kampanjen. Framför allt tänker jag på den konsekventa strävan att arbeta med många avsändare, att åstadkomma partipolitisk bredd och att anslå en ödmjuk ton.” — Ulf Dinkelspiel, Europa— och handelsminister 1991–94, ledde Sveriges förhandlingar om medlemskap med EU.
”Detta var en tid och en kampanj som förändrade Sverige utöver att vi gick med i EU. Vi bröt ny mark för nya band mellan alla de som hade en mer optimistisk och öppen syn på vår och Europas framtid och på det öppna samhällets styrka.” — Carl Bildt, dåvarande statsminister, undertecknade fördraget om medlemskap som sedan godkändes i folkomröstningen.
