«En bok om människans skörhet. Om att överleva och att leva, om kärlekens tyngs och det hopplösa i att försöka bära någon annan när man inte orkar bära sig själv. Jag tror inte att Ylva-Li kommer att lämna någon oberörd.» / Katarina von Bredow
Mitt namn är Ylva-Li, jag är elva år och bor med mormor på Östermalm. Gömt i mitt rum finns en kattvind som bara jag känner till, en tunnel mellan två verkligheter där allt och ingenting finns på samma gång.
När mamma är här kramar jag henne hårt, hårt och låter hennes tårar falla ner över mina kinder. Pappa är en resande upptäckare. Han postar barnböcker till mig och i dem lär jag mig om världen. Om kärleken. I sagorna får jag mina första vänner men där lurar också ett mörker med stora, vassa tänder.
Detta här är en historia för vuxna, även om jag själv fortfarande är ett barn. Min egen berättelse. Det lilla, det stora och det svåra. Utan anspråk på vare sig början eller slut.
