Under tusen år blomstrade romarriket och lade grunden till vårt moderna samhälle. Rötterna till västerländska grundvärderingar, demokrati och rättsskipning hittar vi här, 2 500 år tillbaka i tiden. Även det filosofiska och naturvetenskapliga tänkandet formades under denna viktiga epok. Romarna blev så framgångsrika organisatörer att de snart lagt under sig hela Medelhavsområdet. Men år 476 e.Kr. var det antika dramat över – då rasade riket samman.
Sedan dess har frågan gäckat forskare och filosofer: hur var det möjligt att ett så framgångsrikt samhälle kunde gå under? Var det folkvandringar, pandemier eller klimatkris som till slut nötte ner det väldiga riket? Beskattade staten sina medborgare till döds, eller var det möjligen romarnas dekadens som fick riket på fall? Eller en intolerant religion – kristendomen?
Romarna försökte lösa kriserna på sitt sätt men misslyckades och gick under. Den grekisk-romerska kulturen lever dock vidare än idag inom konst, arkitektur, filosofi, vetenskap och politik. På ett underhållande och tankeväckande sätt resonerar Dag Sebastian Ahlander i Romarrikets undergång om vilka lärdomar som går att dra av romarnas misslyckanden för att vår civilisation inte ska gå samma öde till mötes.
